Varför blir händerna kalla först, och varför fryser så många av oss när alla andra verkar ha det varmt och skönt? The Science of Warmth samlar oberoende forskning, expertinsikter och Stoovs årliga värmeundersökning för att förklara hur värme faktiskt fungerar i kroppen och vad det betyder för vårt välbefinnande, vår komfort och hur vi värmer upp våra hem.
1. Därför tänker vi om kring uppvärmning
I generationer har vi värmt upp hela rum för att vi ska ha det behagligt.
Men värme är personlig. Vi upplever temperatur på olika sätt, vårt behov av komfort förändras under dagen och samma rum kan kännas helt olika från en person till en annan.
Därför ville vi förstå värme bättre.
Tillsammans med experter, med stöd av befintlig vetenskaplig forskning och med svar från 2 766 personer i Nederländerna, Tyskland och Storbritannien undersökte vi hur vi upplever värme, vad som får oss att må bra och varför det är viktigt att själv kunna styra sin värme.
Här är vad vi kom fram till.
2. Från centralvärme till personlig värme
91 % fryser regelbundet i rum där andra känner sig bekväma.
En person tar på sig en extra tröja. En annan öppnar fönstret. Ingen av dem gör fel. Vi upplever helt enkelt samma temperatur på olika sätt eftersom våra kroppar fungerar olika.
Kroppen reglerar hela tiden sin temperatur, och allt från fysiologi till tid på dagen kan påverka hur varma eller kalla vi känner oss.
Komfort handlar inte bara om siffran på termostaten.
3. Vetenskapen bakom förändringen
69 % säger att de först känner sig kalla om händerna och fötterna.
Kroppen arbetar hela tiden för att hålla kroppens kärntemperatur runt 37 °C, medan temperaturen i huden och kroppens yttersta delar kan variera betydligt mer.
Det förklarar något som de flesta av oss redan vet instinktivt: ibland behöver inte hela rummet bli varmare.
Du vill bara ha värme där du känner kylan som mest.
4. Komfort är individuellt
94 % säger att det är viktigt att själv kunna styra sin egen värme.
Och 74 % säger att det fungerar bättre för dem att värma sig direkt än att värma upp hela rummet.
Dr Hannah Pallubinsky, biträdande professor i termofysiologi vid Maastricht University, lyfter fram lokal uppvärmning och nedkylning som ett lovande sätt att anpassa komforten efter individens behov och potentiellt minska energianvändningen. Att själv ha kontroll kan i sig bidra till att vi känner oss mer bekväma.
Din värme. Ditt ögonblick. På ditt sätt.
5. Framtidens värme
Det finns en annan aspekt av personlig komfort som ofta förbises: vi upplever inte värme på samma sätt.
Forskning som hänvisas till i vår rapport visar att kvinnor i genomsnitt känner sig bekväma vid temperaturer som är omkring 2,5 °C högre än de temperaturer män föredrar. Samtidigt kan kvinnors händer vara omkring 4 °C kallare.
Vår egen undersökning visade också att 64 % av kvinnorna märker förändringar i hur de upplever värme och kyla under menstruationscykeln.
Så när en person höjer termostaten medan en annan tycker att rummet redan är tillräckligt varmt, handlar det kanske inte bara om personliga preferenser.
Olika kroppar kan uppleva samma rum på olika sätt.
Personlig värme är inget nytt. Långt innan centralvärme fanns använde nederländska hushåll en stoof för att värma personen, inte hela rummet.
Tekniken har förändrats. Principen är densamma.
I dag är över 1,8 miljoner Stoov’ers en del av den förändringen.
Komfort är personlig. Därför borde framtidens värme också vara det.
Inte mer uppvärmning. Bara bättre värme.
Vi värmer människor, inte planeten.
Källor och metod
Science of Warmth Report 2026 sammanställer resultaten från Stoovs årliga värmeundersökning bland 2 766 personer i Nederländerna, Tyskland och Storbritannien, intervjuer med Dr Hannah Pallubinsky, biträdande professor i termofysiologi vid Maastricht University, samt resultat från oberoende vetenskaplig forskning. Undersökningsresultaten bygger på deltagarnas egna uppgifter och bör tolkas med detta i åtanke.